Till Lappland via Afrikas hjärta
Rymdresor och Storälgen är två spektakulära projekt som ska locka fler till Lappland – en av världens mest tillgängliga vildmark. Rensläde och norrskenssafari i all ära – enligt Jan-Erik Jaensson, vd på Swedish Lapland går vägen till konferensgästernas hjärtan genom magen.
Jan-Erik Jaensson
Yrke: Vd på Swedish Lapland.
Utbildning: Doktor i tjänstemarknadsföring.
Familj: Hustrun Monica, senapsfabrikör whiskysenap är storsäljaren, går bra till jul. Tornedalska bastukorven. Och tre utflugna barn.
Fritidsintressen: Snickra och ploga snö. Jan-Erik har byggt en bastu som är godkänd av svenska bastuakademin.
– Och vad gäller plogningen brukar hustrun säga åt mig att jag åtminstone ska låta flingorna landa innan jag kör ut med skopan.
Bor: Bälinge – mitt emellan Luleå och Boden med tomt ner till älven.
Bästa mötesplats i Lappland: I en bastu.
Bästa mötesplatsen utanför Lappland: Kapstaden, dit han gärna flyttat om hustrun inte var flygrädd.
Reser helst till: Har rest så mycket i sina dagar att han helst stannar hemma.
Favoritfordon: Bil om han ska få hustrun med sig.
Resepersonlighet: Rutinerad. Kastar ihop en slimmad packning strax innan han far.
Glömmer aldrig: Pillerväskan – en svit efter att ha varit 22 gånger i Tanzania.
– Folk skrattar åt mina piller, men de har hjälpt många. Sen är jag ju doktor också, dock inte i medicin…
2008-11-28 16:45 När som helst är den bästa tiden att åka till Lappland, i synnerhet om man är matintresserad, anser Jan Erik Jaensson som jobbar med att utveckla och marknadsföra de 25 procent av Sveriges yta som fått namnet Norrbotten.
– Vi har unika råvaror som vi kanske inte har berättat om i så stor omfattning. Vi har precis dragit igång satsningen Taste of Swedish Lapland för att visa vårt fantastiska skafferi. Förutom ren, älg och fågel har vi till exempel åkerbär, har du ätit det någon gång?
Nej.
– Nä, jag tänkte väl det. Åkerbäret är ett fantastiskt bär som bara växer i Norrbotten, kanske litegrann i Västerbotten också. Och så har vi Kalixlöjrommen, som blir den första svenska produkten att bli ursprungsmärkt. Löjrom är den råvara som serveras oftast på Nobelfesten. Tyvärr är det lite för stor efterfrågan på löjrom så den blir dyr även för oss här uppe.
Exklusiv kaviar och sällsynta bär – vilka besökare vill ni ha egentligen?
– Vi vill inte ha så många gäster som möjligt, utan så många lönsamma gäster som möjligt. Vi jobbar tillsammans med Visit Sweden som har definierat den globala resenären – ett segment som kan betala för sig. Alla är naturligtvis välkomna, men vi försöker kommunicera med de som har lite mer pengar. Vi har många exklusiva upplevelser att vara stolta över.
Så det blir ingen ”Plupp & Lämmel World” med blåhåriga dockor, karuseller och blinkande skyltar?
– Aldrig. Inte om jag får bestämma. Ett av våra kärnvärden är äkthet. Det finns exempelvis en stor internationell efterfrågan på samisk kultur, men det ska inte byggas upp några konstlade turistattraktioner utan det är samerna själva som ska göra detta.
Blir det inte lite krystat med en ”äkta” sameby där amerikanerna pekar på samer som torkar kött och gör upp eld?
– Nej, det blir inte som indianreservaten. Vi har flera otroligt duktiga samiska entreprenörer som tar med turister på renskiljning och verkligen lär ut den samiska kulturen.
Swedish Lapland är Norrbottens läns turismorganisation som har till uppdrag att kvalitetssäkra, samordna och hitta strategier för länets besöksnäring. Jan-Erik fångade vd-rollen på huvudkontoret i Luleå sedan han flyttat från universitetsstaden Umeå till Bälinge mellan Luleå och Boden.
– Jag är inte alls från branschen utan doktor i tjänstemarknadsföring från Handelshögskolan vid Umeå universitet. Jag har ägnat mig mycket åt internationalisering i jobbet som prefekt och chef för institutionen (namn på institutionen?) och det största jag gjort är att bygga upp en doktorsutbildning i Dar Es Sallam i Tanzania. Jag var projektledare i sju år och åkte ner till Afrika fyra gånger om året.
Jan-Erik berättar stolt att utbildningssätet i Dar Es Sallam är ett av Sidas bästa projekt som genererar tio doktorer och licentiater per år och alla som hittills har tagit en examen har stannat kvar och utvecklat skolan vidare. En gång bjöd han över en grupp masajer från Tanzania till Norrbotten. När de besökte Ajttèmuseet i Jokkmokks utställning om samer fann de flera beröringspunkter.
– Det finns många likheter mellan masajer och samer. Kläderna till exempel med starka färger och mycket rött, men även filosofier och tankesätt.
Går det att hitta en balans mellan lönsam turism och orörd natur?
– Vi jobbar för en hållbar utveckling på flera sätt och om man ska tro på klimatforskarna så kommer ett varmare klimat tala för oss – åtminstone på kort sikt. Här uppe kommer vi få ungefär två grader varmare vilket innebär att kusten får Stockholmsklimat men fortfarande rikligt med snö uppe i fjällen. Norrbotniabanan skulle vi ha nytta av, men den verkar inte bli av och vi jobbar mer med direktflyg. Många tror att flyget är den största miljöboven, men det står bara för 2-3 procent av alla utsläpp i världen.
När ska man helst besöka Lappland?
- Det beror på vad man vill uppleva – för häftig skidåkning vid Riksgränsen är det tidig vår som gäller. Vintern om man vill se norrsken och sommaren för midnattssolen – eller golf! En amerikansk tidskrift utnämnde Björkliden till en av 100 mest spektakulära golfbanorna i världen. Den fantastiska bastukulturen längs Tornedalen finns ju året om och Svenska Bastuakademin har sitt säte i Kokolaforsen. Där finns 14 olika bastur – vedeldad bastu, rökbastu och byabastu för 50 personer, till exempel.
Är det någon skillnad i svenska och utländska förväntningar inför Lapplandsbesöket?
- Våra utländska besökare mycket mer exotiskt, men det är ju exotiskt för svenskar också när de kommer hit. Norrskenet. Vi har mycket spännande kontraster, riktiga fjäll och vinter, en fantastisk skärgård. Projekt ”Island of Swedish Lapland” Norrsken midnattssol. Tornedalska kulturen och den samiska kulturen och den svenska kulturen. Inlandet har sina speciella. Samiska turismen – stor
Och i framtiden ska man kunna åka till rymden från Esrange i Kiruna. Vilka är det som ska åka rymdskepp?
– Tja, det kostar ju 200 000 dollar så inte är de backpackers direkt. Det är ett prio-segment och de första 200 som vill åka upp är miljardärer allihop.
Finns det ett stort intresse?
- Ja, det här är världsunikt och har väldigt stort uppmärksamhetsvärde. Entreprenörerna – Spaceport Sweden, Progressum, Icehotel, Esrange och LFV har dragit hela lasset. Swedish Lapland kommer in på slutet och hjälper till med marknadsföringen. Av: Emma Gustafsson
