Varför var Barack så bra?
Var ska jag göra av händerna?
Öppna alltid ett anförande "rakt upp och ned". Om du inte har händerna efter sidorna utan sammanförda är det viktigt att du inte håller dem för högt, upp mot bröstkorgen, det kan lätt ge ett krampaktigt intryck. Att ha händerna bakom ryggen kan se avspänt och frimodigt ut, det är dock viktigt att man precis när man inleder visar upp hela sig själv. Beträffande gestik under anförandets gång är regel nummer 1 att den bör vara lugn.
Varför? Återigen, ett lugnt kroppsspråk ökar förutsättningarna för att f ett lugn auditorium. Beträd "scenen" lugnt. Det sistnämnda betyder inte att man måste vara återhållsam. Kroppen får gärna, liksom rösten, ta plats.
2009-02-02 09:58 Han tog oss med storm och han ingav oss hopp, detta i en period när så mycket tycktes mörkt.
Men hur gick det till, vad sa han egentligen som var så bra? Hur genomförde mannen med den omöjliga bakgrunden och det omöjliga namnet den resa som till sist ledde fram till att han den 4 november 2008 stod där, vald till USA:s förste svarte president?
Naturligtvis finns där en gedigen förhistoria med studier som varit nödvändiga för att det överhuvudtaget ska komma ifråga att ta sig fram i en betydande politisk karriär. Dessa studier har dessutom genomförts med bravur. Den person vi talar om befinner sig begåvningsmässigt på en hög nivå. Detta får vi också förmoda är nödvändigt för att det ska vara möjligt att mäta sina krafter i kampen om ett av världens mest krävande ämbeten. Dessutom besitter han mycket goda retoriska kunskaper. Hans utseende ligger honom inte i fatet utan att han för den skull är ”tvålfager”. Lägg till att Barack Obamas röst klingar behaglig i ett vilsamt barytonläge, man lyssnar gärna. Kombinerar man allt som hittills räknats upp med ett enkelt, chosefritt och framförallt lugnt kroppsspråk inser vi att vi har den nästintill perfekte presidentaspiranten.
Och visst, alla dessa förutsättningar utgör verkligen ingen nackdel. Ändå återstår pusselbiten som fulländar bilden, som gör den optimal. Jo, förstås, vi är många som anser att Obama står för en politik som gör oss förväntansfulla och till och med vagt optimistiska inför den ovissa framtiden. Dock, det är inte detta jag avser, politiken är ju utgångspunkten för att vi anser att Obama bör bli lyssnad till.
Nej, det som gör att vi fortsätter att lyssna, det som gör att vi låter oss fångas, det som gör att vi vill lyssna, det är, återigen för er som läst undertecknad förut, det som handlar om hur den muntliga framställningen levereras.
Hur, hur och hur!
Som sagt, förutsättningarna finns ju där och när dessa fungerar i samklang med ett medvetet sätt att ligga i rätt röstläge, att hålla ett lugnt tempo samt att verkligen lyfta, betona och rama in det som är viktigt och som är kärnan i budskapet, ja då blir det precis så bra som det blev när Barack Obama sa orden som framstod som magiska just på grund av hur de sades: Yes we can!
Inget var lämnat åt slumpen beträffande retorisk uppbyggnad, Obama har, utöver sin egen kompetens, en stab som hjälper honom. Men hur skickligt talen än är skrivna finns det tusen sätt att framföra dem på. Precis som fallet är med den mest fulländade pjäs, dikt eller sång. I slutändan är det exekutören som gör om det blir intressant eller inte!
Det som handlar om vad är grund och förutsättning, det som handlar om hur bestämmer resultatet.
Därför var Barack så bra! Av: Per Furumo
