Vår gård är en plats för möten mellan människor i en vacker och rogivande skärgårdsmiljö

Sveriges största tidning om konferenser och möten

Servera hållbart på eventet

2020-02-12  « Tillbaka

Servera hållbart på eventet

Det är tyvärr inte så enkelt som att vegetarisk mat alltid är det bästa för planeten. Fisk, skaldjur eller fågel kan vara nästan lika bra och är ofta bättre för hälsan. Långa transporter och det faktum att en tredjedel av all mat som produceras slängs är också att ta hänsyn till. Dessutom handlar hållbar servering vid event om att servera mat och dryck som också är bra för vår egen hälsa.

Då man tar upp frågan om hållbarhet i relation till mat och dryck är det många som tänker att vegetariskt, eller plantbaserat som man också kallar det, är det absolut bästa. En stor andel av forskarvärlden håller med om att de så kallade gröna proteinerna är bättre men då främst för vår hälsa. Ska man också se till klimat- och rättviseperspektiv blir det mer komplicerat.

Det råder brist på odlingsbar mark.
Att odla och framställa plantbaserad mat bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser. Så långt är allt bra. Däremot använder vi idag i stort sett all odlingsbar mark på jordens landyta. Det enda sättet att få fram mer grönsaker, spannmål och annat från växtriket kräver därför att vi hittar sätt att få ut mer skörd från den yta som redan odlas. Det arbetet pågår för fullt, bland annat genom att digitalisera jordbruket. Ekologisk odling ger i regel mindre skörd från en viss yta jämfört med konventionell odling.
Men även om vi lyckas få ut mer av jordens odlingsarealer så är forskarvärlden eniga om att det inte kommer räcka för att hela jordens befolkning ska kunna äta sig mätta på plantbaserad kost. Dessutom använder vi och kommer förmodligen fortsätta använda en betydande del av odlingsytan för att framställa grödor som kan bli energi, exempelvis biobränsle till bilar och flygplan.

Blå proteiner kan vara lika bra som gröna.
Enligt många står hoppet istället till det man kallar blå proteiner, alltså fisk, skaldjur, tång, alger och annat som odlas i vatten. Där finns det fortfarande en stor outnyttjad kapacitet i våra sjöar, hav och vattendrag för att odla och skörda mer. Många av de blå proteinerna bidrar dessutom till att rena vattnet. Blåmusslor är exempelvis en av de mest klimatsmarta produkterna man kan köpa och äta.

En tredjedel av all mat som framställs kastas.
Vi kan också göra mycket för att använda mer av alla livsmedel som redan framställs. En tredjedel av all mat som produceras idag slängs. Det visar bland annat en rapport gjord 2018 av Boston Consulting Group. Den visar också att matsvinnet kommer fortsätta att öka, främst i de rikare länderna. Det trots att FN:s globala mål är att världens länder tillsammans ska halvera matsvinnet innan 2030. Samtidigt som en tredjedel av all mat slängs är det också 800 miljoner människor som går hungriga, enligt FN-organet FAO.

En fråga om både yttre och inre hållbarhet.
Man kan också dela upp om maten och drycken som serveras är hållbar ur två olika perspektiv. Det ena är yttre hållbarhet, alltså bra för miljö, planet, klimat, som framställs på ett sätt som inte skadar de som arbetar i produktionskedjan och som fördelas på ett rättvist sätt, så att alla får tillgång till näringsriktig kost. Det andra perspektivet är inre hållbarhet, alltså vad som är bra för oss själva i både kort – upplevelsemässigt – och långt – bra för vår fysiska och psykiska hälsa – perspektiv.

Transporter och energi är också miljöbovar.
Det första, yttre hållbarhet, har vi varit inne på. Där bör vi servera och äta mat baserat på främst gröna och blå proteiner, som är producerade på ett miljömässigt hållbart sätt och helst nära där det konsumeras. Det för att undvika utsläpp från transporter. Förutom transporter är energi en stor miljöbov. Vi bör därför också välja saker som producerats med naturlig energi från solen och inte artificiellt i exempelvis växthus. Att välja det som är i säsong är en bra riktlinje.

Maten bör vara smart också för kroppen.
Att servera för inre hållbarhet handlar om att välja mat och dryck som är bra för oss själva både på kort och lång sikt. Självklart bör det både se gott ut och dofta och smaka gott. Men, det bör också bidra till att hålla oss och våra hjärnor friska. Raffinerat socker, mättat (fast) fett, snabba kolhydrater från exempelvis vitt mjöl eller vitt ris och mejeriprodukter bidrar till produkter som många gillar, men som är mindre bra för hälsan.

Halvera mängden protein från djurriket.
Kostexperter menar att vi bör halvera mängden kött, kyckling, fisk, skaldjur, ägg och mejeriprodukter jämfört med hur vi konsumerar idag. Men alltså inte sluta äta dem helt. Och ur klimatsynpunkt är som sagt det som kommer från andra djur än fyrbenta bättre. Anledningen till att vi bör halvera dessa livsmedel är att de inte bara är tomma kalorier som kan orsaka viktuppgång. De innehåller också ämnen som ökar risken för sjukdomar. Studier har visat att ju mer man äter av dessa produkter, desto högre är risken att drabbas av sjukdomar.

Öka intaget av produkter från växtriket.
Vi behöver så klart kompensera detta halverade intag genom att öka mängden av andra livsmedel och då helst frukter, grönsaker, baljväxter, bär, nötter och frön. Med undantag av nötter och frön är kalorimängden i dessa betydligt lägre. Vi behöver därför få i oss större mängd mat för att få i oss lika mycket kalorier.

Naturliga drycker är bättre än artificiella.
När det kommer till dryck är det naturliga, exempelvis baserat på frukt och grönt, bättre än artificiellt, exempelvis läsk. Vi bör också undvika alkohol. Ibland påstås det att alkohol i små mängder kan vara bra för hälsan. Sanningen är dock att alkohol har alldeles för många biverkningar för att kunna rekommenderas som medicin. Den skyddande effekten av alkohol är också alldeles för osäker.
Några påstår också att man blir mer kreativ av alkohol, något som visat sig inte heller stämma när man genomfört tester. Redan små mängder alkohol gör att vi får sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. Vi sover sämre och känslorna påverkas.

Alkohol är dåligt för hälsan.
Näringsmässigt är alkohol dåligt för hälsan. Det innehåller nästan lika många kalorier per gram som rent fett. Ett glas vin ger lika mycket kalorier som en ostmacka och en starköl som ett wienerbröd. Det krävs runt fyrtiofem minuters rask promenad för att förbränna kalorierna från två starköl.

Elva tips för dig som vill servera hållbart.
Om man ska summera det hela i ett antal konkreta råd kring hur man serverar och själv kan konsumera hållbart skulle de bli följande.

  1. Utgå ifrån gröna och blå proteiner. 
    Plantbaserat kan som sagt vara bäst för hälsan men en utmaning ur klimat- och resurssynpunkt. Det som kommer från vattenriket är nästan lika bra med hänsyn till växthusgaser men bättre ur resurssynpunkt och många gånger dessutom bättre för hälsan. 
  2. Undvik röda proteiner. 
    Undvik nötkött helt. Fisk, kyckling och köttersättning är näst bäst. Bäst, sett till utsläpp av växthusgaser, är grönsaker och spannmål. 
  3. Välj närproducerat. 
    Transporter av livsmedel är en stor miljöbov. Välj därför mat baserat på livsmedel som inte transporterats från andra kontinenter med båt eller flyg. 
  4. Välj naturligt producerat. 
    Energi för att värma växthus eller djurstallar bidrar till utsläpp av växthusgaser. Välj därför mer av det som är naturligt framställt, t ex grönsaker som vuxit på friland. 
  5. Välj råvaror i säsong. 
    Svenska äpplen är, ur miljösynpunkt, mycket bättre än frukt som flugits in från Sydamerika. Svenska rotfrukter är under vinterhalvåret bättre än influgna haricots verts från Afrika eller sparris från Peru. 
  6. Beställ och laga bara för de som kommer. 
    Vid avgiftsfria event är det ibland upp till en tredjedel som anmält sig men inte dyker upp. Försök därför att planera måltider till färre än de som anmält sig, så att överbliven mat inte behöver kastas. 
  7. Ta vara på det som blir över. 
    Kolla med mötesanläggningen om de har system för att ta vara på det som blir över. Fråga annars om du kan ta vara på det själv genom att låta deltagarna ta med sig hem, eller donera det som blir över till exempelvis mötesplatser för socialt utsatta. 
  8. Långsamma kolhydrater är bättre än snabba. 
    Råris, bulgur och quinoa är näringsmässigt mycket bättre än vitt ris eller pasta. Grovt bröd är bättre än vitt. 
  9. Flytande fett bättre än fast. 
    En tumregel är att de flesta fasta fetter som smör och margarin är mättade och mindre bra för hälsan. Omättade fetter är oftast flytande, exempelvis olivolja, och näringsmässigt mycket bättre. 
  10. Undvik raffinerat socker. 
    Vitt socker ger mycket energi snabbt men kan lika snabbt göra oss trötta igen. Välj därför saker som smaksatts med oraffinerat socker eller frukter och bär, exempelvis rawbollar som är gjorda på dadlar. 
  11. Servera alkohol bara i undantagsfall. 
    Alkohol påverkar både vår mentala och fysiska hälsa. Många kämpar också själva med att avhålla sig från alkohol. Om du ändå serverar alkohol; se till att det finns många bra alkoholfria alternativ, att ingen behöver be extra om dem och att de matchar maten som serveras.